Att fly in i en drömvärld

Jag vill ibland bara strunta i allt och gå in i min egna drömvärld. Så har det varit enda sedan jag var liten och den känslan kommer fortfarande nu och då. Jag tror det i och för sig kan göra gott att lite komma bort. Det blir en viss avslappning. Få njuta och slippa tänka på det svåra en stund. Det ger kraft och man orkar vidare igen. Jag ska inte glömma dessa tre: läsa, skriva och musik. Dessa tre saker har nog gjort att jag överlevt alla svåra stunder. Med läsandet kan jag få min bubbeltid och fly in i en annan värld en stund. Med skrivandet får jag ut känslor och smärta jag har inom mig. Musiken hjälper mig att nå mitt innersta och har varit så välgörande i många stunder. Här känns det som om jag fått ihop ett litet värdefullt paket åt mig. Vad tydligt det blev mitt i allt.

Fortsätt läsaAtt fly in i en drömvärld

Glöm inte skrivandets och musikens kraft

Jag har skrivit om det tidigare, men ändå lite glömt bort det själv. Hur välgörande det kan vara att skriva dagbok. I vissa stunder under årens lopp har jag ändå tagit fram dagboken. Då när jag känt ett behov att få ut något. När något värker inom mig som jag inte riktigt vet vad det är. När jag velat reda ut mina tankar för att ens kunna börja tala med någon. En annan sak jag också lite kommit ifrån är musiken. Jag som alltid älskat musik. Jag lyssnade för en tid sedan på musik med hörlurar. Så småningom gled jag in på de låtar jag vet går rakt in i min själ. Jag lät dem komma. Jag tog in dem på djupet. Jag grät. Känslan efteråt är nästan obeskrivlig. Stunden var så undergörande. Jag liksom rensades upp.

Fortsätt läsaGlöm inte skrivandets och musikens kraft

Allting fick en så mycket större mening

Jag kan förstå de som kommer till tro efter en svår tid med till exempel missbruk. Tron ger en mening. En mening med allt som hänt och händer. Jag har undrat varför allt händer. Varför måste jag ha en så svår uppväxt? Varför måste jag ha en så svår början på vuxenlivet? Då jag äntligen kom på fötter så kom nästa svårighet. Varför måste min son ha en muskelsjukdom? Som ung vuxen kom jag mer i kontakt med tanken om flera liv. Allting fick en så mycket större mening. Den här tanken hjälpte mig en hel del. Jag fick ett helt annat inre lugn i mig. Det kändes så befriande och allt fick en helt annan mening. Det var minsann ett steg mot bättre mående. Det gav en puff att börja ta itu med allt det svåra jag hade inom mig. Det blev mer meningsfullt.

Fortsätt läsaAllting fick en så mycket större mening

Att känna dig själv är början på all visdom

Det är mycket du lär dig om dig själv när du en gång börjar utforska dig. Att förstå dig själv är grunden till att kunna påverka hur du mår. Jag har så småningom börjat ana att jag antagligen är högkänslig. Vad många pusselbitar som föll på sin plats. Oberoende vad det är så är det skönt med igenkänning. Jag får en bättre förståelse för mig själv och mina reaktioner och handlingar. Kommer det sedan från att jag är högkänslig eller varit utmattad eller varit deprimerad eller varit medberoende eller haft en ”svår barndom” spelar egentligen ingen roll för mig. Det som spelar roll är att jag känner igen mig. Jag förstår att jag inte behöver vara så hård mot mig själv. Det är också nu jag lättare kan hitta lösningar och verktyg till att hantera olika situationer. Jag lär mig hur jag fungerar.

Fortsätt läsaAtt känna dig själv är början på all visdom

Utmattad

Jag har varit utmattad några gånger. Tanken som de flesta utmattade väl någongång tänker flyger i mitt huvud - men alla andra orkar ju. Varför är man alltid så mycket hårdare och mer krävande mot sig själv än man någonsin skulle vara mot en vän? När jag tänker tillbaka på åren före det här kan jag undra hur jag orkade. Det är otroligt hur du kan orka med mycket då du är mitt i det. Det är bara att gå vidare. Alternativet att stanna upp finns inte. Men vid något skede betalar du för att du gått över kraftgränsen.

Fortsätt läsaUtmattad

Du kan inte fly från dig själv

Det är ditt inre som ger dig lyckan. Du hittar den inte där utanför. Det är lätt att bli fylld av hat då du växer upp mitt i ett missbruk. Du mår dåligt inom dig och vet inte hur du ska hantera det. Den här konfliktfyllda känslan kan göra en tokig. Den är verkligen svår att hantera. Och alla har sin egen metod att hantera den. Många gånger är metoden destruktiv. Jag byggde upp mina murar för att skydda mig. Jag försökte göra mig hård. Allt för att skydda mig från den svåra smärta jag hade där inne i mig. Jag försökte fly – men jag kom inte undan. Du kan inte fly från dig själv.

Fortsätt läsaDu kan inte fly från dig själv

Försoning

Visst saknar jag min mamma nu och då. Hon är ganska ofta i mina tankar. Inte hela tiden, men olika saker påminner mig om henne. Men ändå är det också en lättnad att hon inte mera finns. För hon tog så mycket kraft av mig. I så många år. Det känns lite sorgligt att vi inte tillsammans hann reda upp något före hon dog. Men det är inget jag tar så hårt mer. Det var bara något vi inte lyckades med. Trots det här känner jag ändå idag att vi har försonats. Jag har jobbat en hel del med mig själv. Jag har bearbetat saker vi gått igenom. Hela min blogg känns också som en försoning. Mitt förflutna kommer alltid att finnas där. Det kan ingen ändra på. Men det förflutna styr inte mitt liv mer. Där är skillnaden.

Fortsätt läsaFörsoning

Min mamma var annorlunda

Min mamma kände sig annorlunda än resten av sin barndomsfamilj. Så där karikatyrmässigt kunde man rita en familj i kanske brungröna nyanser – likt träd, kanske tallar – och så kommer min mamma insprakande som en rosa blomma mitt bland tallarna.  Om jag vill hitta någon mening med dessa tankar om adhd och min mamma – så är det att framtida generationer kan få hjälp i tid. Det är inget fel på en – man fungerar bara lite annorlunda. Det är bra att veta både själv och för andra att veta.

Fortsätt läsaMin mamma var annorlunda

Pusselbiten som hittades

Min mamma tänkte lite annorlunda än andra. Jag kommer ihåg att hon själv konstaterade detta. Det var ibland lite jobbigt att höra för hon drog det ofta till att hon på något sätt då var bättre. Och ordet hon använde var – intelligentare. Det kunde faktiskt reta gallfeber på mig att höra det ordet. Jag kan ännu höra röstens tonfall och se hennes min då hon sa detta. Det var ju mer när hon hade druckit den där irriterande attityden kom fram. Men ivarjefall - det jag nog kunde konstatera väldigt ofta var – att hon tänkte annorlunda. Jag fortsätter mina tankar om adhd och min mamma. 

Fortsätt läsaPusselbiten som hittades

Nya tankar och ny förståelse

Den här gången ska jag ta upp tankar och insikter som småningom kommit till mig. Tankarna började sakta men säkert mogna redan för några år sedan tills de nu idag känns som bekräftade. Min mamma - hade nog adhd. För mig och många andra har adhd betytt en bråkig kille som haft svårt att vara stilla. Men för några år sedan fick jag upp ögonen för hur mycket mer adhd är. Det var en verklig aha-upplevelse. Det var så många pusselbitar som föll på sin plats. Jag fick en så mycket större förståelse för min mamma. Det här är något jag länge tänkt skriva om, men kanske varit lite försiktig med. Eftersom min mamma är död nu är det ju inget som mer kan undersökas och konstareras så där officiellt. Jag kan bara säga att den här kännedomen öppnar ögonen för mig för så mycket i min mammas liv. 

Fortsätt läsaNya tankar och ny förståelse