Blogg

Det kräver otrolig styrka att ta sig ut ur mörkret. Man behöver ta emot hjälp. Men man kan lyckas. Det är inte lätt vill jag berätta åt de lyckliga som inte varit där. Det är inte bara att ”rycka upp sig”. Tro mig – skulle det vara det skulle man nog göra det. 

Jag hittade ett litet häfte med dikter jag gett åt min mamma. Jag hade valt ut texter jag tyckte passade in och som kunde få henne att vakna upp. Hur många liknande saker har jag inte gjort för henne i mitt liv?

Jag läste igenom alla texter. De var så träffande. Skulle mitt barn ge mig en sådan diktsamling skulle jag nog göra allt för att försöka komma ut från alkoholmissbruk och depression. Och då tror jag ändå min egen mamma kände så också – men hon lyckades inte. Hon blev inne i den där villervallan av känslor som även jag befunnit mig i. Då när man verkligen inte vet vad man ska ta sig till. Hur komma loss. Hur komma vidare. Hur komma ut ur det.

Min mamma hade ju inte heller erfarenheten av en förälder som drack, så hon hade inte samma spärr som jag i den frågan. Och då hon sedan gick den vägen blev allt så mycket svårare. 

Jag är så glad att jag hittade andra vägar. Vägar som ledde till välmående. Jag har också varit inne i det där kaoset av känslor. Och i den där tomhetskänslan. När inget gör en glad, när man inte bryr sig om något. Inne i mörkret. Och känslan av att inte veta hur man ska komma vidare. Att vara inne i en depression är inte lätt. 

People don’t fake depression… they fake being okay.
Remember that. Be kind.

Robin Williams

Min mamma hotade ofta att hoppa ner från balkongen. Till att börja med blev jag rädd och orolig. Senare lite mindre orolig för jag hade konstaterat att man inte nödvändigtvis dör om man hoppar ner från vår andra våning. Jag var mycket tacksam över att vi inte bodde högre upp. Ännu senare var jag ännu mindre orolig då jag konstaterade att det mer var hot i ord än ett verkligt hot. Men en viss oro fanns ändå alltid i mig.

Hon sa också ofta att hon aldrig skulle ta livet av sig för hon skulle inte kunna göra så mot sina barn. Även det här följer samma bergochdalmönster som så mycket annat. Man kastades från det ena till det andra. Hon skulle ta livet av sig – men hon skulle ändå aldrig göra det. Sen skulle hon igen ta livet av sig – sen inte. Det var väldigt tungt.

Efter år av dessa hotelser var jag inte mera så rädd att hon skulle hoppa från balkongen. Jag var mer rädd att hon skulle dö på annat sätt. Att hon skulle blanda medicinerna och alkoholen på ett förödande sätt. Att hon skulle ta för mycket sömnmedicin. Att hon skulle få alkoholförgiftning. Att hon berusad skulle falla och stöta sig så illa att hon skulle dö. Och så naturligtvis att hon skulle bli misshandlad.

The bravest thing I ever did 
was continue my life when I wanted to die, 
and nobody really knows.

Det har funnits flera gånger jag känt att det skulle vara skönt att bara få somna bort. Bort från allt. Inte att jag tänkt göra något själv för att åstadkomma det – men känslan av att få slippa allt. Bara få somna och inte vakna mer. Ett lugn.

Men det finns en gång då jag tänkte ett steg vidare. Jag mådde verkligen dåligt. Jag hade skurit mig för att lindra ångesten. Och då kom tanken på att jag lika bra kunde skära upp hela handleden. Jag var beredd. Jag orkade inte mer. Jag ville inte leva mer. Jag stod där i badrummet med kniven i handen. Jag var beredd. Men så plötsligt vaknade jag på något sätt upp. Nej, det här vill jag inte. 

Efter den här gången har det inte någonsin känts lika starkt mer – trots mycket svåra tider. Det kanske på något sätt var välgörande att gå så långt. Jag var där på botten. Men jag vände. Jag valde ändå livet. Och det är jag så glad för. För då hade livet ju en chans att bli bättre. Och det blev det.

Jag är så glad att jag gav livet en chans ändå. Det är så mycket fint jag fått uppleva efter den där gången. Och känslan av att veta att man varit där, men nu verkligen kommit vidare är underbar. Hela känslan av inre utveckling och att ha riktigt på riktigt kommit vidare från de svåra upplevelserna är ovärderlig. Jag hoppas alla skulle få känna det.

Jag tror inte folk förstår hur mycket styrka det kräver 
att dra ut sig själv från en mörk plats mentalt. 
Så om du har gjort det idag eller någon annan dag… 
Jag är stolt över dig.

Swedishmotivator

---

LITEN INFO OM ATT KOMMENTERA

Ifall du vill kommentera inläggen kan du göra det anonymt. Din epostadress publiceras inte. Den syns endast för mig. Endast förnamnet publiceras. Du kan också ha ett påhittat namn.