Han slog mig med flaskan

Han slog mig med flaskan i tinningen. Min mamma satt chockad på golvet och grät. Det var första slaget. Hon hade ingen blus på sig för den höll han på att bränna upp. Han hade köpt blusen åt henne och var nu arg över något. Han var sjukligt svartsjuk. Jag vet inte om grälet just då handlade om det. Det kunde också handla om vem som betalat för osten...

Fortsätt läsaHan slog mig med flaskan

Jag var inte helt ensam

Jag vill ge en eloge till mina vänner. Jag har aldrig haft så många vänner, men de jag har haft och har är väldigt fina. Det var några enstaka som kände till hur det var hemma hos mig. Som kände till att min mamma drack och som kände till problemen med människor hon umgicks med. Det var ändå inget vi direkt talade om.  Jag har skrivit om hur jag kände…

Fortsätt läsaJag var inte helt ensam

En fördom jag inte visste jag hade

När jag fick höra att min son behöver en rullstol hade jag svårt att ta in det. Jag måste först låta det sjunka in förrän jag ens sade det till någon annan. Det var en sorg och det var svårt att acceptera. Det kändes lite som att ge upp. Dessutom hade jag fördomar utan att jag egentligen märkt det tidigare. Har man rullstol är man på ett visst sätt. Min…

Fortsätt läsaEn fördom jag inte visste jag hade

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Det blir inte alltid som man tänkt sig, men det kan bli bra ändå. Jag kan inte hänga upp livet på något jag inte kan kontrollera. Det jag kan påverka är hur jag hanterar saker. Hur jag går vidare. Hur jag bygger upp mitt liv. Det här har jag efter flera år insett. När jag var yngre gillade jag inte att läsa om personer som klarat sig ur ett missbruk. Personer som sen klarat att reda upp sitt liv och sina relationer. Varför hände det aldrig oss? kände jag. Ja, ja sen blir allt bra till slut, men det hände ju aldrig oss, tänkte jag. Jag var lite sur på det.

Fortsätt läsaDet blir inte alltid som man tänkt sig

En dag kommer du titta tillbaka

En dag kommer du titta tillbaka och se att du var starkare än svårigheterna du trodde skulle krossa dig. Jag minns hur jag flera gånger suttit och tänkt – är jag här nu igen? Jag som trodde det var bakom mig. Jag som mådde så bra redan. Jag har känt mig så misslyckad och svag. Hur kunde jag hamna där igen? Jag talar om när mitt mående dalat ner i mörkret. Ett svart hål man inte tror man kan komma upp från. Fastän jag klarat att komma upp tidigare känns det ändå varje gång lika hopplöst...

Fortsätt läsaEn dag kommer du titta tillbaka

Musiken kan nå ditt innersta

Musiken har alltid betytt mycket för mig. Det är inte så att jag kan spela något instrument och jag sjunger hellre än bra. Det hindrar mig ändå inte från att njuta av musiken. Både i glädje och i sorg. Musiken kan få en på festhumör. Glad och sprudlande och ge den där extra kicken. Musiken kan också vara en tröst med sångtexter man känner igen sig i. Enda sedan jag…

Fortsätt läsaMusiken kan nå ditt innersta

Hjälplöshetens smärta

Jag tycker jag försökte prova alla metoder för att hjälpa min mamma från alkoholen och depressionen. Jag stödde henne, jag uppmuntrade henne och jag var förstående. Jag var arg och skrek, jag var ledsen och grät. Jag sökte fram dikter och låttexter som jag tänkte skulle ge henne stöd och uppmuntran – en tankeställare. Lite som jag gör här i bloggen med mina citat. Jag skrev brev till henne. Ingenting hjälpte.

Fortsätt läsaHjälplöshetens smärta

Börja dagen med tacksamhet

  • Inläggskategori:Välmående
  • Kommentarer på inlägget:3 kommentarer
  • Lästid:2 mins read

Man läser ofta om att avsluta dagen med att skriva ner tre-fyra-fem bra saker om dagen. Något bra som hänt, något man fått gjort och något man är tacksam för. Det är en fin vana och det är nyttigt att reflektera hurdan dagen varit. Kanske den inte var så dålig som man hade tänkt sig. Men så läste jag...

Fortsätt läsaBörja dagen med tacksamhet

Din historia är din styrka

Min mamma hade svårt att lämna det förflutna bakom sig. Det var som om hennes liv stannade då hon var 33 år gammal. Ändå var hon då bara halvvägs i sitt liv. Det här var då hon skilde sig från min pappa. Detta var sent 70-tal och det var inte heller lika vanligt med hjälp i en sådan situation som nuförtiden. Hon gick in i en depression som hon egentligen aldrig blev fri från mer...

Fortsätt läsaDin historia är din styrka

Åka rullstol i Sahara

Varför skulle det vara omöjligt för min son att åka till Sahara-öknen? Bara för att han åker omkring med rullstol ska väl inte vara ett hinder? Hinder är till för att övervinnas. Jag tycker den attityden gör livet lättare och framför allt roligare.  Min son har en okänd muskelsjukdom som gör att han går dåligt. Han går långsamt, har svaga muskler och måste ibland använda rullstol. Han älskar sport och…

Fortsätt läsaÅka rullstol i Sahara