Du visar för närvarande Längtan efter det äkta 

Längtan efter det äkta 

Världen bara snurrar på. Fortare och fortare. En skrämmande värld där saker man tänkt är självklara i denna tid mitt i allt inte är det mer. Ondskan och själviskheten smyger sig på. Pengar och makt styr världen allt mer.

Man ska ständigt synas. Ständigt prestera. Ständigt armbåga sig fram. Jag är så trött på det. Jag mår illa av det ibland.

Jag längtar efter lugn. En lugnare värld. En värld med värderingar kvar. En värld där människor fortfarande bryr sig om varandra. Där det finns värme och omtanke. Där allt inte bara handlar om att själv komma längst fram.

Kanske är det därför jag numera uppskattar det lilla och personliga så mycket mer än tidigare. Det som känns äkta. Det som känns mänskligt.

För en tid sedan behövde min bil repareras. Jag hade egentligen tänkt föra den till en större firma som jag tidigare anlitat. Men så fick jag tips om en liten bilverkstad nära där vi bor.

De hade inget elektroniskt bokningssystem, vilket jag i vanliga fall brukar gilla. Jag tycker om att i lugn och ro kunna se vilka tider som finns lediga. Jag tänkte också att en liten firma säkert har längre väntetid.

Men ändå kunde jag inte riktigt släppa tanken på den där lilla verkstaden. Så följande dag när jag körde hemåt svängde jag in för att kolla platsen.

Genast då jag steg in kändes det trevligt. Till min förvåning hade de dessutom en ledig tid redan nästa dag. Två större firmor jag kollat upp hade tid först efter 1-2 veckor, så jag hade helt fel tanke här. 

Allting gick så smidigt. Det var enkelt för mig att lämna bilen där och promenera hem. Sedan promenera tillbaka och hämta den. Ingen stress med lånebil eller skjutsar. Och det kändes så bra.

Det var fint att få stöda en mindre firma i en tid där allt fler går ihop till stora och opersonliga helheter. Där det känns som ett effektivt fabriksband. Men långt bort från människan.

Nu låter jag kanske gammal och bakåtsträvande. Men jag menar inte att all utveckling är dålig. Mycket är bra och mycket använder jag ju själv också. 

Det känns bara ibland som att det mänskliga fått ge vika i jakten på effektivitet. Rätt balansgång skulle behövas. Den gyllene medelvägen – uttrycket jag så ofta brukar använda 🙂

Min ekonomi tillåter inte alltid att välja närproducerat eller småskaligt. Men jag försöker göra sådana val då det är möjligt. Och alltid är det inte dyrare heller. Priset för min bilreparation blev ungefär lika, om inte lite lägre till och med, än i de stora verkstäderna. 

Jag berättade också att jag blivit rekommenderad att anlita dem. Jag såg direkt hur han som tog emot sken upp när han hörde det. Och det kändes så fint att se.

Jag tror vi människor behöver höra positiva saker mer än vi egentligen inser. Ett vänligt ord. Att någon uppskattar det man gör. Att någon ser en.

Jag har själv försökt bli bättre på att säga sådant högt. Om jag tycker något är fint eller bra försöker jag säga det. För jag vet ju själv hur mycket det kan betyda att få höra något positivt. Kanske kan det sprida lite välmående vidare också.

Kanske är det just på det här sättet vi kan bevara något av det mänskliga i världen. Inte genom stora ord och handlingar. Utan genom de små valen i vardagen.

Detta inlägg har 2 kommentarer

  1. Ralf

    En text som lyckas föra fram mycket som många då och då haft i tankarna, kanske till och med dagligen. Jag hör till dem. Som du säger är det för enkelt att bara se det som bakåt strävande. Så enkelt är det inte. I den frågan finns det utrymme för djupgående funderingar om vad det egentligen är som styr människans handlande och samhällets sätt att fungera så att vi hamnat i dagens situation.
    Ralf

  2. Sabina

    Ja, att förklara all sådan längtan som bakåtsträvande känns lite för enkelt. Mycket utveckling är bra och har ju sin plats. Men allt nytt är inte automatiskt bättre bara för att det är nytt. Man borde kanske mer fundera vad vi vinner och vad vi förlorar. Tack för din kommentar Ralf.

Lämna ett svar