Han slog mig med flaskan i tinningen. Min mamma satt chockad på golvet och grät. Det var första slaget. Hon hade ingen blus på sig för den höll han på att bränna upp. Han hade köpt blusen åt henne och var nu arg över något. Han var sjukligt svartsjuk. Jag vet inte om grälet just då handlade om det. Det kunde också handla om vem som betalat för osten...
När jag fick höra att min son behöver en rullstol hade jag svårt att ta in det. Jag måste först låta det sjunka in förrän jag ens sade det till någon annan. Det var en sorg och det var svårt att acceptera. Det kändes lite som att ge upp. Dessutom hade jag fördomar utan att jag egentligen märkt det tidigare. Har man rullstol är man på ett visst sätt. Min…
Det blir inte alltid som man tänkt sig, men det kan bli bra ändå. Jag kan inte hänga upp livet på något jag inte kan kontrollera. Det jag kan påverka är hur jag hanterar saker. Hur jag går vidare. Hur jag bygger upp mitt liv. Det här har jag efter flera år insett. När jag var yngre gillade jag inte att läsa om personer som klarat sig ur ett missbruk. Personer som sen klarat att reda upp sitt liv och sina relationer. Varför hände det aldrig oss? kände jag. Ja, ja sen blir allt bra till slut, men det hände ju aldrig oss, tänkte jag. Jag var lite sur på det.
En dag kommer du titta tillbaka och se att du var starkare än svårigheterna du trodde skulle krossa dig. Jag minns hur jag flera gånger suttit och tänkt – är jag här nu igen? Jag som trodde det var bakom mig. Jag som mådde så bra redan. Jag har känt mig så misslyckad och svag. Hur kunde jag hamna där igen? Jag talar om när mitt mående dalat ner i mörkret. Ett svart hål man inte tror man kan komma upp från. Fastän jag klarat att komma upp tidigare känns det ändå varje gång lika hopplöst...
Man läser ofta om att avsluta dagen med att skriva ner tre-fyra-fem bra saker om dagen. Något bra som hänt, något man fått gjort och något man är tacksam för. Det är en fin vana och det är nyttigt att reflektera hurdan dagen varit. Kanske den inte var så dålig som man hade tänkt sig. Men så läste jag...
Min mamma hade svårt att lämna det förflutna bakom sig. Det var som om hennes liv stannade då hon var 33 år gammal. Ändå var hon då bara halvvägs i sitt liv. Det här var då hon skilde sig från min pappa. Detta var sent 70-tal och det var inte heller lika vanligt med hjälp i en sådan situation som nuförtiden. Hon gick in i en depression som hon egentligen aldrig blev fri från mer...
Varför skulle det vara omöjligt för min son att åka till Sahara-öknen? Bara för att han åker omkring med rullstol ska väl inte vara ett hinder? Hinder är till för att övervinnas. Jag tycker den attityden gör livet lättare och framför allt roligare. Min son har en okänd muskelsjukdom som gör att han går dåligt. Han går långsamt, har svaga muskler och måste ibland använda rullstol. Han älskar sport och…
Hur vill du leva ditt liv? Den här frågan kommer upp för mig lite här och där nuförtiden. Kanske för att jag som bäst är intresserad av och läser och lyssnar på poddar om personlig utveckling. Du har ett val och du har möjligheter. Tänk inte hur du tror andra tycker du ska leva ditt liv eller hur andra lever sina liv. Det är deras liv, inte ditt. Vad ger…
När jag var liten och skulle berätta om mig själv var det första jag kom på att mina föräldrar är skilda. Så mycket identifierade jag mig med den delen av mitt liv. Vid något skede, faktiskt som mycket äldre, började jag inse att det ju inte beskriver mig. Det är ju inte det människor frågar mig om. Men jag växte upp lite i skuggan av denna skilsmässa. Den påverkade mitt liv stort...