Vad det kom överraskande. Jag blev triggad och hade svårt att hantera det. Jag som skrivit om hur jag numera kan känna igen vad som triggar mig och kan hantera situationen bättre. Det kändes som ett misslyckande. När jag tänker efter ska jag nog inte vara så hård mot mig själv. Jag visste precis vad som utlöste min reaktion. Och jag vet precis varför. Det som jag är lite förvånad…
Vi sitter i väntrummet. Min son ska till tandläkaren. I samma byggnad finns hälsovården. Jag konstaterar att det var i den här byggnaden min väg började på allvar. Min väg till att må bättre. Det var ett antal år sedan. Min son fanns inte ännu. Ja, det är verkligen mycket som skett sedan den dagen då jag senast satt i denna byggnad. Mina tankar går tillbaka i tiden. Nu i…
Det är ditt inre som ger dig lyckan. Du hittar den inte där utanför. Det är lätt att bli fylld av hat då du växer upp mitt i ett missbruk. Du mår dåligt inom dig och vet inte hur du ska hantera det. Den här konfliktfyllda känslan kan göra en tokig. Den är verkligen svår att hantera. Och alla har sin egen metod att hantera den. Många gånger är metoden destruktiv. Jag byggde upp mina murar för att skydda mig. Jag försökte göra mig hård. Allt för att skydda mig från den svåra smärta jag hade där inne i mig. Jag försökte fly – men jag kom inte undan. Du kan inte fly från dig själv.
Det är inte bara då man är ett barn som förälderns missbruk påverkar en. Det påverkar en ofta långt upp i åldern. Allt lite beroende på hur och när man har möjlighet och lyckas bearbeta saker. Det tar inte slut för att man flyttar ut. För att man blir vuxen. Det påverkar dig i smått och stort – i dina relationer och i din vardag. Gömmer du allt inom dig med tanken att hänt är hänt kommer det en dag då allt svämmar över.
Jag har haft en känsla av att vara övergiven. Jag var bortvald. Det här känner säkert flera igen som vuxit upp med en förälder som missbrukar. Det är missbruket som går före dig. Personen kan säga vad som helst, men handlingarna visar ändå att missbruket går före. Följande är en dröm jag hade som ung. Den gjorde ett starkt intryck på mig, så jag skrev ner den när jag vaknade. Jag kan ju se en hel del symbolik i den här drömmen. Känslan av övergivenhet. Ingen som riktigt såg mig och hur jag mådde. Känslan av att min mamma övergav mig – valde bort mig.